Relativ närhet i skolvalet

27 juni 2019
Svenska Dagbladet: "Antogs till sjättevalet – bor nära populära skolor"
SvD skriver om Familjen Darnelius i Huddinge kommun vars barn placerats på på sin sjätte närmsta skola. Åsa Bertze blir intervjuad. Artikeln finns att läsa här.

20 juni 2019
Kammarätten beslutar att relativnarhet.se har rätt att ta del av skolplaceringarna i Huddinge kommun.
Åsa Bertze, ansvarig utgivare för relativnarhet.se, begärde ut samtliga skolplaceringar till förskoleklass från Huddinge kommun. Kommunen avslog begäran med hänvisning till sekretess enligt GDPR. Kammarätten beslutar att Huddinge kommun felaktigt nekat utlämning av de offentliga handlingarna. På sidan allmän handling finns en beskrivning av rättsfallet.

28 maj 2019
Uppsala kommun olagligförklarar den skolplaceringsmetod de själva använde fram till 2019, vilken fortfarande används av de flesta av landets kommuner.
Uppsala kommun har den 22 Maj 2019 släppt följande rapport Resultat av simuleringar skolval, vilken jämför effekterna av olika skolplacerings-metoder.

Den viktigaste slutsatsen i rapporten är att Uppsala kommun nu ställer sig bakom det faktum som vi informerat om i flera år, dvs att den skolplaceringsmetod som används i de flesta av landets kommuner idag, och som användes av Uppsala fram till skolvalet 2019, är olaglig.

Uppsala kommun skriver själva i rapporten: "Modell 1, som användes i Uppsala kommun tidigare, placerar barn till vårdnadshavare som inte har valt någon skola samt de barn som inte fick något av sina val, sist av alla. Modellen följer inte skollagens krav på att samtliga barn har rätt att få en placering nära hemmet eftersom resultatet av placeringar ibland blev att barnen placerades på en skola långt från sitt hem."

I övrigt jämförs i rapporten den skolplaceringsmetod som användes at Uppsala innan skolvalet 2019 (benämns Modell 1), den som användes av Uppsala i skolvalet 2019 (benämns Modell 2), samt den modell som “presenterats i media” (benämns Modell 3). Modell 3 är Uppsala kommuns försök att implementera den metod som vi på relativnarhet.se föreslagit som fungerande skolplaceringsmetod enligt intentionen med relativ närhet. Denna metod har vi föreslagit och argumenterat för här på relativnarhet.se, i debattartiklar i UNT samt i separata konversationer med Uppsala kommuns Utbildningsförvaltning.

Vi vill dock poängtera att den modell som presenteras som Modell 3 i Uppsala kommuns rapport inte är densamma som vår föreslagna metod. Vi har inte varit delaktiga i Uppsala kommuns försök att “efterlikna” vår metod, och inte heller fått några svar i efterhand kring viktiga detaljer i implementationen. Specifikt har vi inte fått nåogt svar på hur tilldelningen av garantiskolan egentligen gått till i kommunens implementation. Baserat på den information som presenteras i rapporten är vår bedömning att Uppsala kommun inte tilldelar garantiskolan på ett korrekt sätt. Resultatet blir då att Uppsala kommun bara har förflyttat den systematiska bristen för elever som bor mitt emellan skolor (Problem 1 på relativnarhet.se) till garantiskole-tilldelningen. Elever som bor mitt emellan skolor kommer med Uppsala kommuns föreslagna Modell 3 missgynnas och riskera att få en garantiskola väldigt långt från sitt hem. Detta är inte i enlighet med vår föreslagna metod, och resultaten för Modell 3 i denna rapport ska inte på något sätt tolkas som resultatet av vår föreslagna metod för skolplaceringar.

22 maj 2019
Skolinspektionen startar riktad tillsyn mot Stockholm stad
Våren 2019 anmälde 13 familjer i Vasastan i Stockholm kommunens metod för skolplaceringar till skolinspektionen. Anmälan visar hur den systematiska bristen i metoden leder till olagliga placeringar för ett 50-tal familjer i Vasastan. Skolinspektionen startade den 22a maj en riktad tillsyn av arbetet med skolplaceringar i Stockholm stad.

17 maj 2019
Corren: "Nya skolregler kan vara olagliga"
Corren intervjuar Åsa Bertze om relativnarhet.se, anmälan till skolinspektionen och om varför dagens metod inte följer skollagen. Hela intervjun går att läsa här.

8 mars 2019
Syskonförtur tas bort i Uppsala och Linköping efter att Högsta Förvaltningsdomstolen beslutat att inte ta upp två fall av skolplaceringar i Uppsala
Högsta förvaltningsdomstolen har den 22 februari meddelat sitt beslut att inte ta upp två fall av skolplaceringar som Uppsala kommun överklagat. Detta betyder att Kammarrättens beslut, som innebär att Uppsala kommun inte haft rätt att använda syskonförtur som urvalsgrund vid skolplaceringar till grundskolan, ligger fast.

Uppsala och Linköpings kommun har efter detta meddelat att de nu tar bort syskonförtur som urvalskriterium redan i årets skolval, då de anser att de annars bryter mot lagen. Maria Olausson vid Skolverket har dock en annorlunda tolkning och säger att “det finns inget som hindrar att man använder sig av den typen av urval så länge närhetsprincipen inte sätts ur spel”

Vi skriver mer om syskonförtur, hur det relaterar till Skollagens formuleringar, och vår tolkning av de två domarna på sidan Syskonförtur.

7 januari 2019
Debatt-artikel publicerad i UNT
Den 7e januari publicerades vår debattartikel i Upsala Nya Tidning. I artikeln uppmanar vi utbildningsförvaltningen i Uppsala kommun att se över sina riktlinjer.

Debattartikel
Utbildningsförvaltningen svarar
Slutreplik

4 december 2018
Uppsala kommun ändrar riktlinjerna inför skolvalet 2019 - men inget görs åt huvudproblemet
Den 4 december 2018 publicerade Uppsala kommun ett pressmeddelande om skolvalet 2019, där de meddelade att riktlinjerna för skolplaceringar har förändrats från föregående år: “Nytt för i år är att de, som inte gör ett aktivt val, placeras samtidigt som de som valt. Tidigare har de placerats sist, vilket bedömts vara orättvist.”

De nya riktlinjerna fastställdes i Utbildningsnämnden den 4 oktober 2018, och finns att läsa här. Den viktigaste skillnaden ligger i att Uppsala kommun nu backar från sin tidigare hantering av de som inte gjort något skolval, vilka tidigare placerades först efter de elever som gjort ett val. Detta är alltså det scenario som beskrivs som “Problem 6: Missgynnande av elever som inte gjort något aktivt skolval” här på relativnarhet.se.

Den tillagda texten i riktlinjerna lyder: “Sökande som inte kunnat erbjudas något av sina tre val eller inte har gjort något skolval ska vara med och konkurrera om platser utifrån relativ närhet tillsammans med de som gjort ett val. Dessa elever får därmed en placering i första hand på den relativt närmaste kommunala skolan inom skolskjutsområdet som har ledig plats. Om plats inte finns på de kommunala skolorna inom skolskjutsområdet ges eleven placering på den relativt närmaste kommunala skolan utanför skolskjutsområdet som har ledig plats.”

Det är dock utifrån ovanstående text tyvärr inte tydligt på vilket sätt de nya riktlinjerna faktiskt är annorlunda än de tidigare, och på vilket sätt icke-väljare kommer hanteras annorlunda. Det framgår inte vad som menas med “den relativt närmaste kommunala skolan som har ledig plats”, och inte heller hur metoden hanterar de som inte gjort något skolval jämfört med de som gjort ett aktivt val.

Det som däremot är tydligt är att Uppsala kommun inför skolvalet 2019 inte har gjort några förändringar för att lösa huvudproblemet: “Problem 1: Metoden missgynnar systematiskt elever som bor mitt emellan två skolor”. De förändringar som Uppsala kommun inför kommer (förmodligen) förbättra situationen för de familjer som av någon anledning inte inkommit med ett skolval, vilket är bra. Detta kommer däremot innebära ännu högre konkurrens om skolplatserna om icke-väljare hanteras på samma sätt som aktiva väljare, och därmed leda till större risk att fler elever råkar ut för Problem 1. Så länge huvudproblemet med dagens metod inte är löst gör denna typ av små modifikationer endast liten skillnad.