Relativ närhet i skolvalet

2019-03-21
Det är många förtvivlade familjer som kontaktar oss nu angående orimliga skolplacerings-besked. Vi tror att tillsammans kan vi få till en förändring, men då behöver vi vara flera som klagar och uppmärksammar problemen. Vi kommer de närmaste veckorna prata med flera medier, anmäla flera felaktiga placeringar till både Förvaltningsrätten och även som gruppanmälan till Skolinspektionen. Om du har råkat ut för några av nedanstående problem och vill vara med och förändra systemet så hör av dig till oss. Det ska inte få gå till såhär längre!
Åsa 070-781 87 88
Micke 073-621 45 68
mail: info@relativnarhet.se

Introduktion

Den här sidan förklarar hur urvalet sker till skolor i de kommuner som använder "relativ närhet" som urvalsgrund vid skolplaceringar. Vi har hittat allvarliga brister i den metod som kommunerna använder för skolplaceringarna idag, vilka beskrivs i mer detalj nedan. Vi hoppas med denna sida kunna uppmärksamma både föräldrar och kommuner på dessa brister, och att det leder till att kommunerna lämnar den metod som används idag.

För dig som ska göra skolval rekommenderar vi att du läser Tips vid skolval. Där har vi samlat information om hur du kan undvika en del av de problem som vi beskriver.

Informationen som visas på den här sidan kommer från analyser som vi gjort av skolplaceringarna i Uppsala kommun 2016-2018, samt diskussioner med ett flertal kommuner angående skolplaceringar. Analyserna är en del av ett projekt där vi tagit fram en alternativ metod som placerar barn så som vi anser att principen relativ närhet är tänkt att fungera. Resultaten av vår analys har skickats ut som rapport till ett antal kommuner, och den här sidan innehåller delar från den rapporten.

Värt att notera är att de problem som beskrivs på sidan inte är teoretiska. Vi har hittat många fall där detta inträffat i datat som vi analyserat. Bristerna i metoden anser vi är allvarliga, förmodligen olagliga, och försvårar vardagen för många familjer i onödan.

Vi vill klargöra att vi inte är emot relativ närhet som urvalsgrund. Vi beskriver problem med den metod som används, inte relativ närhet som princip. Idén med relativ närhet är enligt oss en bra urvalsgrund, men bara om den också appliceras på rätt sätt.

Om du som läser den här sidan har egna erfarenheter av felaktiga skolplaceringar, eller har några andra frågor eller kommentarer om vad som beskrivs här, så får du gärna kontakta oss. Maila oss i så fall på info@relativnarhet.se.

Nuvarande metod för skolplacering

För att uppfylla Skollagens krav på skolplacering av elever nära hemmet har de flesta kommuner idag valt att applicera ett urvalskriterium baserat på något som kallas relativ närhet. Kortfattat kan detta beskrivas som följer.

Kommunen tar hänsyn till en närhetsprincip där man utgår från något som kallas ”Relativ närhet”. Det innebär att om barn A och B sökt samma skola och bara ett av barnen kan beredas plats, mäts både barnens avstånd till den sökta skolan och till en alternativ skola. Avståndet till den alternativa skolan subtraheras med avståndet till den sökta skolan. Det barn som får det högsta värdet i den uträkningen får platsen. Med skolväg avses avståndet mellan hem och skola på gång- eller cykelvägar – inte fågelvägen eller med kollektivtrafiken.

Ett stort antal kommuner använder i dagsläget ett mjukvarusystem för att ta fram listor med uträknade skolplaceringar utifrån urvalsgrunderna. Detta kan ske genom att kommunenen tillhandahåller filer innehållande information om elevernas val, bostadsadresser, eventuell syskonförtur och uppgifter om skolornas kapacitet till systemleverantören. Alternativt är kommunens skolvals-system mer integrerat med systemet för skolplacering. Det finns flera aktörer som tillhandahåller denna tjänst, där de största är Sweco (Skolvalskartan) och Optiplan.

Dagens metod fungerar så att systemet beräknar avstånd mellan varje elev och kommunens skolor. Sedan placeras eleverna i största möjliga mån enligt det val som föräldrarna gjort. Om en skola inte har plats för alla sökande så måste ett urval ske. Vanligast är att relativ närhet används som urval då det finns färre platser än sökande.

Det förekommer en del missförstånd kring den relativa närhetsprincipen. På skolval.nu finns en del exempel samt länkar till artiklar som skrivits relaterat till skolvalet.

Kommunernas exempel

Samtliga kommuner som applicerar relativ närhet som urvalsgrund använder nedanstående exempel (med lite olika siffror men i princip exakt samma scenario) för att exemplifiera hur relativ närhet används när det är konkurrens om platserna på en skola.

I bilden nedan vill både Elev 1 och Elev 2 helst gå på Skola 1, men den skolan har bara en ledig plats.

  • Den relativa närheten för Elev 1 = 350m - 300m = 50m
  • Den relativa närheten för Elev 2 = 1100 - 700m = 400m

Elev 2 har rätt till platsen på Skola 1 eftersom 400 är större än 50.

Resultatet blir alltså att Elev 2 får platsen på Skola 1 eftersom hen hade behövt gå 400m extra till alternativet (näst närmsta skolan) Skola 3 medan Elev 1 bara behöver gå 50m extra till alternativet (näst närmsta skolan) Skola 2.

Problem med nuvarande metod

I det enkla exemplet med 2 elever som konkurrerar om samma skola så ger nuvarande metod en korrekt rättvis placering. Det finns dock ett antal problem som uppstår då dagens metod försöker applicera principen “relativ närhet” på mer komplicerade fall. Och det är givetvis mer komplicerat än 2 elever. I Stockholm är det exempelvis ca 11.000 elever som ska placeras varje år bara till förskoleklass. Vi beskriver nedan ett antal mer komplicerade problem och varför de uppstår.

Problem 1: Metoden missgynnar systematiskt elever som bor mitt emellan två skolor

Vi utgår från det enkla exemplet med 2 elever som konkurrerar om samma skola. Det räcker med att introducera en till elev som också vill gå på Skola 1 för att se hur problematisk nuvarande metod är.

I exemplet nedan har alla 3 elever valt skolorna i samma ordning Skola 1, Skola 2, Skola 3. Skolorna har bara en tillgänglig plats var.

När elevernas relativa närhets-poäng räknas ut med nuvarande metod så blir resultatet detta:

Skola 1 Skola 2 Skola 3
Elev 1 350m - 300m = 50m 300m - 350m = -50m 300m - 1700m = -1400m
Elev 2 1100m - 700m = 400m 700m - 1300m = -600m 700m - 1100m = -400m
Elev 3 1100m - 1200m = -100m 1150m - 1100m = 50m 1100m - 1150m = -50m

Resultatet bli att:

  • Skola 1 accepterar Elev 2 med högsta poäng 400m.
  • Skola 2 accepterar Elev 3 med högsta poäng 50m.
  • Skola 3 accepterar Elev 1 trots låg poäng, eftersom Elev 2 och Elev 3 redan har blivit placerade på andra skolor.

Det är tydligt när man tittar på bilden ovan att detta inte är en korrekt rättvis placering. Placering enligt denna metod resulterar i att den totala gång-sträckan för alla elever blir 700m + 1700m + 1100m = 3500m, när den kunde ha blivit 700m + 350m + 1150m = 2200m, alltså hela 1300m mindre. Man kan också genom att titta på bilden ovan lätt se att Elev 3 har fått Elev 1s rättmätiga plats på Skola 2. Elev 1 hade kunnat få en plats på Skola 2 som hade sparat hen 1350m sträcka jämfört med den nuvarande placeringen, och Elev 3 hade då endast behövt gå 50 m längre än den nuvarande placeringen. Trots detta placerar nuvarande metod ut eleverna på detta felaktiga sätt.

En korrekt placering som är rättvis mot alla elever i detta exempel skulle se ut som nedan. Men detta är inte det resultat nuvarande metod ger.

Förklaring till att problemet uppstår

Förklaringen till att problemet ovan uppstår är sättet som nuvarande metod beräknar relativ närhets-poäng för eleverna. Det man vill uppnå är att att poängen ska vara “skillnaden i gångväg till den önskade skolan jämfört med en alternativ skola”. Detta är en rimlig definition, men för att det ska fungera måste den “alternativa skolan” vara en skola som faktiskt skulle acceptera eleven.

I exemplet ovan används Skola 1 som alternativ skola för Elev 1 när poängen räknas ut gentemot Skola 2. Detta resulterar i en negativ poäng på -50m för Elev 1, trots att Skola 1 aldrig kommer att acceptera Elev 1 eftersom den redan har accepterat Elev 2 som har högre poäng där. Man kan alltså säga att Skola 2 "säger" att “Elev 1 får inte plats här eftersom hen har 50m närmre till Skola 1”. Men eftersom Skola 1 precis sagt nej till Elev 1 är detta ett helt orimligt argument att använda gentemot Elev 1. För att få en korrekt placering i detta fall skulle Elev 1 ha fått använda en relativ närhets-poäng där den alternativa skolan skulle vara Skola 3, och då fått en poäng på 1350m, långt mycket högre än Elev 3s poäng. Därmed skulle eleverna ha placerats rättvist.

Man kan konstatera att det är komplext att fördela skolplatser efter vårdnadshavares angivna preferenser och den relativa närhetsprincipen. Detta eftersom varje elevs placering påverkar alla andra elevers placeringar, då det finns ett begränsat antal platser per skola.

I och med komplexiteten i problemet använder kommunerna idag en förenklad uträkning av relativ närhet där den närmsta eller näst närmsta skolan alltid används som alternativ, oavsett om detta är ett reellt alternativ eller inte. Resultatet av denna förenkling är dock att skolplaceringarna blir helt felaktiga.

Metoden har ett systematiskt fel som missgynnar elever som bor ungefär lika nära två skolor. För dessa elever blir det på grund av metodens fel extremt svårt att komma in på någon av de närmaste skolorna, då deras relativa närhets-poäng blir nära 0 på båda skolor. Relativ närhets-poäng på 0 räcker sällan för att komma in på en skola med många sökande.

I Uppsala var det i skolvalet 2016 ett område kring Nåntuna-Vilan/Bergsbrunna/Sävja där hela 18 familjer drabbades av detta problem. Dessa barn fick inte plats på varken sin närmaste eller näst närmaste skola, trots att de hade rätt till det. Detta enbart för att de hade ungefär lika långt till båda dessa skolor. Mer information om detta finns att läsa i denna artikel i Uppsala Nya Tidning: http://www.unt.se/nyheter/uppsala/kommunens-skolplaceringar-far-baklaxa-4480677.aspx

Denna rapport beskriver med hjälp av ett exempel med 100 elever och 4 skolor hur skolplaceringen blir när man använder dagens metod och hur en korrekt placering för samma exempel ser ut.

Problem 2: Elever får ett sämre val än de hade kunnat få

I detta exempel finns 2 skolor, där Skola 1 har 2 lediga platser och Skola 2 har 1 ledig plats. Elev 1 och Elev 3 vill helst gå på Skola 1, och Elev 2 vill helst gå på Skola 2. Elev 2 och Elev 3 vill alltså helst gå på skolan längst ifrån deras hem. Man ser snabbt att det går att uppfylla alla elevers förstahandsval i detta fall, genom att placera Elev 1 och Elev 3 på Skola 1, och Elev 2 på Skola 2. Men nuvarande metod resulterar i en annan placering.

När elevernas relativa närhets-poäng räknas ut med hjälp av nuvarande metod så blir resultatet detta.

Skola 1 Skola 2
Elev 1 1100m - 100m = 1000m 100m - 1100m = -1000m
Elev 2 1000m - 100m = 900m 100m - 1000m = -900m
Elev 3 100m - 1000m = -900m 1000m - 100m = 900m

I och med att nuvarande metod bara tittar separat på varje skola, och inte på hela kommunen, så blir resultatet i detta fall att Elev 1 och Elev 2 får platserna på Skola 1, och Elev 3 får platsen på Skola 2. Detta blir resultatet av att rangordna poäng per skola, och acceptera elever uppifrån och ner tills platserna är slut.

Detta är givetvis en oacceptabel lösning, eftersom det är tydligt att man kan byta plats på Elev 2 och Elev 3 och därmed tillgodose allas förstahandsval. Istället får nu både Elev 2 och Elev 3 acceptera sina andrahandsval.

Det här är inte endast ett teoretiskt exempel, utan vi har sett att i Uppsalas skolval 2016 och 2017 finns flera elever som genom sådana här byten sinsemellan kan få sina förstahandsval. Med nuvarande system blev de istället placerade på sina lägre val. För skolvalet 2016 hade 17 elever kunnat uppgraderats på detta sätt, och 2017 var siffran 18 elever. Dessa byten kan alltså ske helt utan försämring för någon elev, men trots detta görs det inte i nuvarande lösning.

Variant av problem 2

Det kan vara lite lurigt att förstå varför dagens metod beter sig på detta sätt, men det blir tydligare om man tittar på ett exempel där vi introducerar en till elev, Elev 4. Vi introducerar också en till plats på Skola 2, så att både Skola 1 och Skola 2 nu har 2 platser. Den nya eleven Elev 4 vill helst gå på Skola 1. Alla elevers val är alltså:

Prio 1 Prio 2
Elev 1 Skola 1 Skola 2
Elev 2 Skola 2 Skola 1
Elev 3 Skola 1 Skola 2
Elev 4 Skola 1 Skola 2

När elevernas relativa närhets-poäng räknas ut med hjälp av nuvarande system så blir resultatet nu detta:

Skola 1 Skola 2
Elev 1 1100m - 100m = 1000m 100m - 1100m = -1000m
Elev 2 1000m - 100m = 900m 100m - 1000m = -900m
Elev 3 100m - 1000m = -900m 1000m - 100m = 900m
Elev 4 1100m - 300m = 800m 300m - 1100m = -800m

Metoden tittar sedan på vilka elever som har högst poäng skola för skola, vilket leder till dessa rangordnade listor för Skola 1 respektive Skola 2:

Skola 1 Skola 2
Elev 1: 1000m Elev 3: 900m
Elev 2: 900m Elev 4: -800m
Elev 4: 800 m Elev 2: -900m
Elev 3: -900 m Elev 1: -1000m

Eftersom varje skola har 2 tillgängliga platser så kommer dessa fördelas så att Elev 1 och Elev 2 placeras på Skola 1. Elev 3 och Elev 4 placeras på Skola 2. Detta alltså trots att Elev 2 hellre vill gå på Skola 2 och Elev 3 hellre vill gå på Skola 1.

Man kan tycka att det är givet att man här bör byta plats på Elev 2 och Elev 3, då detta på ett bättre sätt uppfyller elevernas önskemål om skola, men de flesta kommuner hanterar i dagsläget detta fall enligt ovan beskrivning. De flesta kommuner har förmodligen inte funderat och tagit ett aktivt beslut om att det ska gå till på detta sätt, men det är så som de två stora skolplaceringssystemen som finns på marknaden idag fungerar.

Det finns ett argument man kan ha för varför den nuvarande metoden är korrekt, och Stockholms kommun använder sig av detta. Argumentet är att om man skulle tillåta att Elev 2 och Elev 3 byter plats så kommer det uppstå en situation där Elev 3 kommer in på Skola 1 trots att Elev 4 också helst vill gå där, och har “mer rätt att gå där” enligt relativ närhets-poäng. Det skulle då kunna uppkomma en slags avundsjuka, eller känsla av orättvis behandling, från Elev 4 gentemot Elev3:s placering på Skola 1.

Det man dock ska ha klart för sig är att det finns här inget alternativ där Elev 4 skulle ha kunnat komma in på Skola 1. Med nuvarande metod är det Elev 1 och Elev 2 som får platserna på Skola 1. I det andra alternativet, där man byter plats för att bättre uppfylla elevernas önskemål, så är det Elev 1 och Elev 3 som får platserna på Skola 1. Så denna “avundsjuka” som det argumenteras kan uppstå hos Elev 4 anser vi är helt obefogad.

Förklaring till att problemet uppstår

Detta problem uppstår eftersom den nuvarande metoden inte tar hänsyn till valen och skolorna på ett övergripande sätt, utan placerar eleverna skola för skola. Metoden missar därmed alla fall där flera elevers högre val kunde ha tillgodosetts, utan att någon annans placering försämrats.

Vissa kommuner argumenterar för att detta är ett önskvärt beteende, men de flesta har nog inte reflekterat över vad som händer och vilka konsekvenser det ger. Detta beteende leder till att det är i princip omöjligt för en elev att komma in på en populär skola långt ifrån sitt hem.

Skollagen är tydlig med att en elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Detta får endast frångås om det påverkar någon annan elevs rätt till en skola nära hemmet. I och med att ingen annan elev påverkas av en förflyttning av två elever så anser vi att dessa byten är nödvändiga för att följa skollagen.

Problem 3: Skolbyte under pågående termin

Om en plats öppnas upp på en skola under pågående termin, t.ex på grund av att en elev flyttar, sker valet av vilken annan elev som ska få denna plats på samma sätt som vid initial placering. Om det finns flera elever som anmält intresse för byte till denna skola så kommer urvalet att ske enligt relativ närhets-poäng, där elevens närmsta eller näst närmsta skola används som alternativ placering. Detta leder till samma orättvisa placering som i Problem 1, där elever som bor mitt emellan skolor aldrig kan få en bra relativ närhets-poäng. Detta trots att eleven för närvarande går på en skola väldigt långt ifrån hemmet, och platsen som öppnats upp ligger på en skola väldigt nära eleven.

Problem 4: Missgynnande av elever som inte fått plats på något av sina aktiva val

Med den metod som används idag så kommer ett antal elever inte att få en skolplats på något av sina aktiva val. I förskoleklass-valet 2017 för Uppsala kommun var detta fallet för 35 stycken elever. I förskoleklass-valet 2016 för Stockholms kommun var detta fallet för 671 elever, vilket motsvarar 7% av totalt antal sökande.

Detta kan hända på grund av att

  • Elevens alla tre val är till skolor med många sökanden, som ligger långt ifrån hemmet, och elevens relativa närhets-poäng på alla skolor är för låg för att få en plats
  • Eleven har valt sina närmaste skolor men bor mitt emellan (ungefär lika långt från) sina två närmaste skolor. Båda dessa skolor har dessutom fler sökanden än platser. (se Problem 1)

Dessa barn hanteras då på samma sätt som de elever som inte gjort något val alls, dvs de erbjuds skolplats sist av alla, bland de skolor som har plats kvar när alla andras val blivit tillgodosedda.

I kommuner där det finns många kommunala skolor innebär denna metod att ingen garanti ges om placering på en skola nära hemmet för dessa elever som inte fått något av sina val. Skollagen är dock tydlig med att alla elever har en laglig rätt till en skolplacering nära hemmet, och enligt oss är detta beteende därför inte förenligt med skollagen.

Det blir också väldigt svårt för kommunen att förklara för missnöjda föräldrar att eftersom de inte kom in på något av sina aktiva val så får de pga systemet dessutom extremt dålig chans att åtminstone komma in på en skola nära sitt hem.

Förklaring till att problemet uppstår

Med nuvarande metod försöker systemet endast placera eleven på något av dess maximalt 3 val. Om eleven inte kommer in på något av dessa val får den en skolplacering på den skola närmast hemmet som har plats kvar när alla andras val blivit tillgodosedda.

Vi anser att om eleven inte kan få plats på något av sina aktiva val så bör metoden se till att eleven placeras på en annan skola så nära hemmet som möjligt, på ett rättvist sätt för alla elever. Det mest rättvisa och schyssta är att utgå ifrån att dessa familjer, när de inte fått plats på något av sina val, istället vill ha en skola så nära hemmet som möjligt. Detta önskemål bör behandlas likvärdigt med andra familjers aktiva val.

Problem 5: Fulla skolor används felaktigt som alternativa skolor

Dagens metod för skolplacering tar ingen hänsyn till om skolor är fulla eller inte när avståndet till den “alternativa skolan” beräknas för varje elev. Eftersom en elev alltid har rätt att gå kvar på den skola där de redan går så är det vanligt att skolor inte tillhandahåller en enda plats för nya elever till vissa årskurser. Exempelvis så har Uppsala ett antal skolor som har årskurserna 6-9, och i dessa skolor är det vanligt att årskurs 7 alltid är full av elever som redan gått årskurs 6 i samma skola.

För de elever som ska börja en viss årskurs, och som har som sin närmaste skola en skola som redan har fullt för denna årskurs, så kommer dagens metod ändå att använda den fulla skolan som alternativ skola för eleven. Detta betyder att oavsett vilka andra skolor som eleven än söker till så kommer eleven att ha en negativ relativ närhets-poäng på de sökta skolorna. Eleven kommer därmed ha extremt svårt att komma in på någon skola den söker till. Detta trots att alternativ-skolan omöjligen kan tillhandahålla plats för eleven, den är ju redan helt full och per definition inget alternativ.

I Uppsala var det i skolvalet 2018 hela 10% av de som gjorde skolval till årskurs 7 som fick sina avstånd felaktigt beräknade på ovanstående sätt.

Problem 6: Missgynnande av elever som inte gjort något aktivt skolval

Placering av de elever som inte gjort något aktivt skolval hanteras idag genom att dessa barn erbjuds skolplats sist av alla, bland de skolor som har plats kvar när alla andras val blivit tillgodosedda. Mellan de elever som inte gjort något val är det relativ närhet som avgör vem som får de återstående platserna på respektive skola.

Många kommuner resonerar som att man vill gynna de familjer som gjort ett aktivt skolval gentemot de som inte gjort det, och därför vill ha detta beteende hos metoden. Skollagen är dock tydlig med att alla elever har en laglig rätt till en skolplacering nära hemmet. I kommuner där det finns många kommunala skolor innebär dagens metod att ingen garanti ges om placering på en skola nära hemmet för de elever som inte gjort något val. Enligt oss är ett sådant beteende inte förenligt med skollagen.

Det kan finnas många anledningar till att en familj missar att registrera ett skolval, t.ex. slarv, problem med svenska språket, problem med tekniken i en anmälan via dator/internet, okunskap om hur kommunens placering går till och att man måste göra ett val, dålig synkronisering mellan vårdnadshavare i de fall båda behöver godkänna valet etc. Det är eleven som sedan blir lidande för att vårdnadshavarna av endera anledning missat valet.

Vi anser att det mest rättvisa och schyssta är att utgå ifrån att dessa familjer vill ha en skola så nära hemmet som möjligt, och behandla detta önskemål likvärdigt med andra familjers aktiva val.